En av mina favoritbloggar inom Corporate Storytelling är den australiensiska Anecdote. Den innehåller ofta originella iakttagelser om hur berättelser fungerar. I det här inlägget beskriver Shawn Callahan ett sätt att minnas historier som jag aldrig tänkt på. «And then it struck me, this is an important practice for remembering stories: you need to ask yourself what an experience or story means, what’s the point of this story?».
Jag måste erkänna att jag numera inte är lika flitig på att uppdatera min lista på min repertoar. Och den är traditionellt organiserad efter genrer. En gång i tiden, strax efter att mammutarna dog ut, hade den hedersplatsen i min Filofax 😉 Nu funderar jag på att gå igenom den och formulera poänger, att ge historierna «svansar» (haler). Det kanske skulle ge dem lite nya dimensioner? Vad har ni andra för tekniker för att minnas historier och er repertoar? / Ulf Ärnström
-
Nylige innlegg
WSD Teacher Resources
Sagomuseet
Görans blogg
Kathy’s Story Blog
The Saga-Steads
RSS-prenumerationer
Tilbaketråkk: Är det poängen som är poängen? | Berättarsalonger